|
 The Ed är på väg over sundet för att tillbringa två dagar med Köpenhamns modevecka, inte minst för att se vad svenskarna gör där. Är det verkligen så att Köpenhamn fortfarande slår Stockholm med hästlängder när det kommer till mode? Läs reflektionerna här...
För tidigt…
05.oo är verkligen alldels för tidigt att gå upp, särskilt när man bara lyckats får fyra timmars sömn. Jag älskar dock att åka tåg och efter en uppfriskande promenad till centralen så sitter jag på min plats med lite mer än fem timmar att spendera innan jag anländer i Köpenhamn där kära Keri Ingvarsson från Sthlm Fashion Week by Berns hämtar upp mig. Man kan tycka att det inte är så fashionabelt att tillbringa tid på ett tåg (även om det är 1a klass kan SJ inte riktigt jämföra sig med Orientexpressen) men förutom att maila och uppdatera mig på lite modesajter så tar jag mig också tid att se ut genom fönstret och titta på landskapet. Trots allt hör det till grundläggande inspiration för många av våra designers och ett stort skäl till varför de skiljer sig från designers från andra delar av världen. Mode är verkligen så mycket mer än vad man tänker på när man stressar runt i butiker eller sitter vid sidan av catwalken!
Varmt och svettigt
Nu har det sprungits runt en del. Efter en långsam start med två tämligen slutkörda modelejon kom det hela igång och den vanliga modeveckanhetsen satte igång. En fördel när jag är här är att det inte är massa visningar som jag måste täcka utan jag kan faktiskt ta det ganska lugnt och bara njuta.
 Först tog vi oss till Forum där en av de stora mässorna håller till. Där – i fullständigt tropisk hetta – ställer ca 40 svenska företag ut. Det visar verkligen på en ganska skön bredd och att svenskt mode helt klart har kommit en bit på vägen.
Marimekko visade upp sin vår- och sommarkollektion i ett tält utanför och det var en ganska kommersiell tillställning. Det var dock en hel del färg och ett och annat trevligt plagg. Av fullständigt outgrundlig anledning avbröts dock färg- och mönsterexplosionen och byttes till svartvitt, vilket gav en ganska konstig avslutning på en annars färgglad visning. Därefter var det dags att i maklig takt glida runt på mässan och prata med folk, titta på kläder och allt sådant som man gör på dylika mässor. Hur lycklig är jag inte över att jag inte är utställare som måste stå i denna hytta tio timmar per dag…? Efter all denna hetta var det skönt med en avkopplande promenad in till centrala Köpenhamn där vi fick i oss lite mat och sedan slog oss ner på Rådhusplatsen där de har en gigantisk tv-skärm som visar alla visningar (enkelt sätt att slippa springa runt till alla visningar som är spridda över staden). Tyvärr hade jag missat veckans visning (Noir) då den var i onsdags, men jag fick i alla fall se den på skärmen och det såg fantastiskt ut och jag är sjukt ledsen att jag missade att få se den live. Därefter var det dags för Munthe plus Simonsen inne i själva Rådhuset. Självklart rådde en fullständigt tropisk hetta även här och jag var beredd att ta livet av mig precis innan visningen satte igång. Visningen startade bra i en slags harmesinspirerad skandinavisk idyll, men föll sedan platt. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var, men ju längre visningen pågick desto mer kommersiell och platt kändes kollektionen. Efter det här var vi väl värda att få gå till hotellet och ta det lite lugnt innan det var dags för kvällens fest.
Det dräller av svenskar…
Efter några timmars vila så var det dags att ta oss iväg till festen som JLindeberg ordnat. I en cool lokal i utkanten av centrum var det en riktigt skön fest där det fullständigt drällde av svenskar.
Det är för övrigt något som man verkligen tänker på när man är här på modeveckan i Köpenhamn – det fullständigt dräller av svenskar och man kan verkligen undra vad som skulle hända om de alla bestämde sig för att lämna och flytta till Stockholm för att ställa ut istället... Tillbaka till festen – ja… vad skriver man… det var fest helt enkelt. En jäkla massa sköna människor som konsumerade en hejdundrande massa alkohol och som hade skitkul. Eftersom undertecknad förstås glömde kameran, men Oscar på JL flög runt med en i högsta hugg så har jag bett att få några så jag kan lägga upp en liten mingelspecial (förutsatt att de är hyffsat anständiga förstås). Efter en kort sväng till Hotel Petri där vi drack ytterligare några drinkar var det dags att återvända till hotellet för lite välbehövlig sömn!
Trackback(0)
 |
Category
RSS feeds
TrackBack URI for this entry
Subscribe to this comment's feed
Show/Hide comments
Show/Hide comment form
